Renovera stol så ger man favoritstolen nytt liv

Att renovera stol handlar om mer än att laga en trasig möbel. När en stol får nytt liv bevaras minnen, hantverk och historia. Många äldre stolar är byggda med omsorg, gedigna material och genomtänkta konstruktioner som förtjänar en andra chans. Med rätt kunskap går det ofta att göra en gammal favorit både stabil, bekväm och vacker igen i stället för att köpa nytt.

Att förstå hur en stol är uppbyggd, vilka material som använts och hur flätningen fungerar är nyckeln till ett bra resultat. Särskilt flätade stolar i rotting, sjögräs eller papperssnöre kräver ett lugnt tempo, noggrannhet och respekt för det ursprungliga hantverket.

När arbetet görs ordentligt håller stolen ofta i många decennier till.

Grundarbete: stabilitet, trä och fogar

En lyckad renovering börjar nästan alltid i stommens hjärta: träet och fogarna. Äldre stolar är ofta ihopsatta med tappar och låsta med små träpinnar. När träet torkar och limmet släpper blir stolen vinglig. Innan någon flätning eller ytbehandling påbörjas behöver grundkonstruktionen vara stabil.

Ett typiskt arbetsflöde ser ut så här:

1. Stolen undersöks noggrant
Man kontrollerar om ben, ryggstöd och sits rör sig. Sprickor, lösa tappar och skador i ramen noteras. Målet är att avgöra om stommen klarar en ny sits eller om den behöver tas isär.

2. Demontering vid behov
Om stolen är mycket vinglig tas den ofta isär. Träpinnarna som låser tapparna knackas försiktigt ut med puns eller borras ur. Här krävs varsam hand, särskilt vid gamla, torra träslag som lätt spricker.

3. Rengöring och reparation
Gamla limrester skrapas bort. Tappar rengörs och spruckna delar byts eller förstärks. Inpassningen är avgörande en tapp som inte sitter tajt ger ingen långsiktigt stabil stol, oavsett hur bra lim som används.

4. Limning och hopsättning
Stommen limmas med trälim och spänns ihop tills limmet härdat. När allt torkat ska stolen kännas kompakt och tyst, utan knarr eller rörelse i hörn och fogar.

När träarbetet är korrekt utfört finns en stabil bas att bygga vidare på. Först då lönar det sig att lägga tid på flätning och finish.

Flätade sitsar: material, tekniker och val

Många väljer att renovera stol just för att en flätad sits har gett upp. Flätningen kan ha torkat, gått av eller tappat spänsten. Här spelar materialval och teknik stor roll både för utseende, komfort och livslängd.

Några vanliga material och tekniker:

Rotting och fransk flätning
Rotting kommer ofta från släktet Calamus, ett naturmaterial från Asien. Vid klassisk fransk flätning byggs ett oktagonmönster upp i sju lager, lager för lager genom små hål runt sittramens insida. Resultatet blir ett luftigt och elegant mönster som syns i många äldre stolar.

Arbetet är tidskrävande, men rotting finns även som färdigflätade nät. Nätet läggs i ett fräst spår och hålls på plats av en rottinglist som limmas fast. Den lösningen passar stolar som redan är byggda för nät och ger ett fint resultat med mindre arbetsinsats.

Kuvertflätning i snöre eller sjögräs
Kuvertflätning har fått sitt namn från formen mönstret liknar ett kuvert där banden möts mot mitten. Snöret lindas runt ramen från ett hörn till nästa, ofta motsols. Varje varv korsar de andra i rät vinkel vid hörnen, vilket bildar diagonala linjer som dras mot centrum.

Denna teknik används ofta med:

– danska papperssnören
– sjögrässnören
– säv eller andra naturfiber

Kuvertflätning ger en stabil, bekväm sits med tydlig struktur. Den syns ofta på nordiska stolar i enkel, tidlös design.

Dansk design och klassiska modeller
Många ikoniska stolar från formgivare som Hans J. Wegner, Børge Mogensen och Niels Møller använder flätade sitsar. Här är valet av material och teknik en del av hela formspråket. Vanliga material är:

– sjögräs
– rotting
– danska papperssnören

Teknikerna varierar mellan tuskaftsflätning, kypertflätning och kuvertflätning. För den som vill renovera en sådan stol lönar det sig att eftersträva originalutseendet, både för stolens värde och för att behålla designens balans.

Oavsett teknik behöver flätningen vara jämn, hårt spänd och anpassad efter ramen. För hård spänning kan spräcka träet, för lös ger en instabil sits som snabbt töjer sig.

Att välja mellan gör-det-själv och fackhantverk

Många funderar på om de ska ge sig på arbetet själva eller lämna bort stolen. Svaret beror på stolens värde, skick och vilken ambitionsnivå som önskas.

Gör man arbetet själv krävs:

– tid och tålamod
– grundläggande förståelse för träarbete
– tillgång till rätt material (rotting, snöre, sjögräs)
– vilja att öva, särskilt när det gäller flätmönster

En enklare, rak träsits eller en robust stol med låg affektions- eller marknadsvärde lämpar sig ofta bra för egna försök. På så sätt går det att lära känna processen och få känsla för hur mycket arbete som ligger bakom.

När stolen har högt affektionsvärde, är ett arv eller är formgiven av kända designers lönar det sig däremot att anlita ett proffs. Ett kunnigt korgmakeri eller stolflätare:

– analyserar konstruktion och material innan arbetet startar
– använder beprövade tekniker för att plocka isär och limma om fogar
– väljer rätt flätmaterial och mönster utifrån stolens ursprung
– arbetar med jämn spänning och korrekt teknik, lager för lager

Skillnaden mellan ett snabbt lappat och lagat arbete och en gedigen renovering syns kanske inte alltid direkt på avstånd. Men i användning, hållbarhet och livslängd märks den tydligt.

För den som vill ge en flätad stol ett riktigt professionellt lyft kan ett specialiserat hantverksföretag vara avgörande. Ett exempel är företaget olandskorgmakeri, som arbetar med renovering av flätade stolar i rotting, sjögräs, papperssnören och flera andra material. Där kombineras traditionella tekniker med noggrann analys av varje enskild stol, så att både stabilitet, komfort och form får den omsorg de förtjänar.