Stoppa vägen med skyddsbarriärer

10 juni 2020
Lily Hansen

En skyddsbarriär kan egentligen ta sig i uttryck på många olika sätt. Ur ett perspektiv kan ett avstånd sägas vara en skyddsbarriär. Inte minst så här i influensa- och virustider när man förväntas hålla ett visst avstånd gentemot varandra för att minska smittspridningen. Då är alltså distansen människor emellan skyddsbarriären, det som viruset inte kan ta sig förbi. För det är väl ändå det som definierar en skyddsbarriär. Nämligen att det ofta är ett objekt, som hindrar någon eller något att ta sig förbi på en väg, någon vill förhindra den att komma in på.  

 

Tunga betongklumpar på gatorna 

Vanligast är naturligtvis dock att vi refererar till de skyddsbarriärer som vi träffar på ute i trafiken eller på våra gator och torg. Ofta i samband med till exempel vägarbete eller ombyggnationer för att förhindra trafik eller människor att ta sig in på de vägarna eftersom det inte är möjligt att köra där. Skyddsbarriärer ser ofta ut som avlånga, grå betongklumpar med låg tyngdpunkt för att de inte ska gå att rubba. De kan dock se ut på lite olika sätt och ibland är det enbart skyltar eller enklare staket som fungerar som skyddsbarriärer.

 

  

Skyddsbarriärer förhindrar terrorattacker 

Det är dock inte enbart av på grund av ombyggnation som man använder sig av skyddsbarriärer i samhället. I många kommuner och städer kan vi ibland se att skyddsbarriärer blockerar vägar in till gågator, torg eller andra utrymmen. Detta är för att förhindra att obehöriga bilar tar sig in på gatorna, och i värsta fall skadar eller dödar människor med fordonet. Skyddsbarriärer i Stockholm ser vi därför till exempel numera även på Drottninggatan där den fasansfulla terrorattacken ägde rum år 2017. För mer information om vilka skyddsbarriärer som kan vara aktuella för ditt ändamål är det ett bra tips att kika på Halleskog & Hanssons hemsida: http://www.hhrental.se/.