Livet vore inget utan maten

Alla är inte intresserade av att se kockar tävla i matlagningsprogram. Alla tycker inte det är ett nöje att planera helgens middagar. Alla vaknar inte upp sugna på en stor frukostbuffé. Alla gillar helt enkelt inte samma saker. Men, alla behöver äta och varje människa har minnen förknippade med maträtter; goda eller dåliga upplevelser från barndomen, från resor eller festliga sammanhang.

Husmanskost och importerat

I de skandinaviska länderna var det länge så att man fick äta det som bjöds. Det kunde vara potatis och lök, grönsaker och frukter från trädgården, mejerivaror från gården och det man fångade i sjön eller jagade i skogen. Vår tids utbud av kött och chark eller de färgglada fruktavdelningarna existerade knappt i fantasin. All kost var lokal. Fråga en gammal släkting om hen minns sin första tugga av en apelsin eller en banan. Många gör det. Importen av bananer startade i början av 1900-talet men det var först framåt 1960- och 70-talen som frukten nådde gemene mans mun. De har sedan följts av exotiska frukter som kiwi, carambola och granatäpplen. 

Arbetskraft med nya rätter

När italienare kom till industrierna i Västerås och Göteborg tog det med sig pastarätter och pizzor från sitt hemland. Dessa rätter uppfattas numer som självklara i svenska hushåll. Med invandring från Mellanöstern kom kebab och falafel som ju också uppskattas av många. Om du är köttätare och har vägarna förbi så kan http://www.percys.se/kott/ få det att vattnas i munnen på dig. Här trängs korvar, entrecote, högrev och bräss. En gryta som värmer i vinterkylan eller ett fräscht grillspett en sommarkväll fixar du enkelt med några inköp och goda råd. Lär dig att använda säsongsvaror såsom bär, grönsaker, lammkött och kalvfilé. Då blir transporterna kortare från gården till ditt kök vilket är bra för miljön. Dessutom håller betesmarken landskapen öppna och du stödjer lokalt näringsliv och lokal arbetsmarknad.