Högvakuumpumpar sänker trycket
Vakuumpumpar används både inom forskningen och industrin. Det var en tysk som hette Gustav von Guericke som på redan på 1600-talet gjorde en kolvluftpump. På 1800-talet kom kvicksilverpumpen, med vätska i stället för kolv, och i början av 1900-talet uppfanns vattenstrålpumpen. Som med alla andra uppfinningar, har det konstruerats och förbättrats med tiden, och nutidens teknologi är ganska avancerad.
Högvakuumpumpar kan sägas vara motsatsen till kompressorer. En kompressor höjer trycket, så att man kan spola eller blåsa rent med den, men en högvakuumpump fungerar tvärtom. Den sänker trycket, för man vill ha högt vakuum och låg materia.
Oljefri luft i laboratoriet
Pumphuset i en högvakuumpump innehåller en turbin med böjda rotorblad som snurrar runt. För att få oljefri luft i laboratoriet kan man använda lager som inte har kontakt med turbinen utan är magnetiska, och som därför inte behöver smörjas alls. Oljesmorda pumpar är annars det vanligaste.
De pumpar som används är diffusionspumpar, molekylära pumpar och ångförstärkande pumpar. Ett riktigt lågt tryck får man med en turbopump och förvattenpump tillsammans.Arbetar man med detta, är det bra att hålla sig uppdaterad om nyheter. På nätet beskrivs produkterna och hur de ska användas.
Vetenskap och information
Alla verksamheter har sin egen tillämpning, så det gäller att ta reda på vilken sort av pump som är bäst för just den branschen, vilket fabrikat man föredrar, och att försöka få fram så mycket information som möjligt när man ska köpa en.
Högvakuumpumpar, high vacuum pumps, beskrivs mestadels på engelska, och det är också information som används internationellt. Forskare, vetenskapsmän och industrispecialister hämtar kunskap och inspiration därifrån, så att de hänger med inom sitt yrkesområde. De hemsidor som är aktuella förutsätter därför att man lätt tar till sig information även om den inte är på svenska. Utbildning och studentlitteratur är också ofta på engelska. Länktips: https://www.advancedvacuum.se/pages/high-vacuum
